Rekrytering
Kommunicerar ert företag lönespann i förväg vid rekryteringar? Undviker ni att fråga kandidater vad de tjänar idag? Då är ni redan väl förberedda när de nya direktiven från EU om lönetransparens implementeras i svensk lag senast juni 2026.
Många vill veta lönenivån innan de söker ett jobb, det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Blocket Jobb. 49 procent anger att det är mycket viktigt för dem att veta vilken lön de kommer få när de söker ett jobb. Siffran är allra högst bland de yngre generationerna. Det kanske inte är förvånande siffror, men det är ändå vanligt idag att det dröjer en bra bit in i rekryteringsprocessen innan ämnet lön kommer upp – och då ofta genom att kandidaten får frågan om vad hen tjänar idag. Det är en fråga som inte kommer vara tillåten enligt nya EU-direktiv som antogs av Europarådet 2023.
Vi har kikat närmare på vad direktivet innebär och vad ni behöver veta när det kommer till löneförhandlingar och rekryteringar framöver.
Anställda kommer ha rätt till att årligen begära ut genomsnittliga löner, uppdelade på kön, för anställda som utför samma eller likvärdiga arbetsuppgifter. Det ska hjälpa arbetstagare se om de ligger rätt i lönespannet och även bidra till att att upptäcka löneskillnader mellan män och kvinnor. Det kommer också ett krav på lönekartläggning vid osakliga löneskillnader om mer än 5 procent mellan män och kvinnor.
Arbetsgivare måste kunna visa hur lönespannet ser ut för en viss tjänst vid rekrytering, vilka lönekriterier som finns och möjligheter till löne- och karriärutveckling. Som rekryterande arbetsgivare har ni förstås redan idag en idé om lönespann när ni ska tillsätta en tjänst – skillnaden är att ni nu behöver vara öppna med den från början. De som söker ska tidigt kunna avgöra – direkt i annonsen eller innan intervju – om det är en relevant tjänst för dem.
Om ni som arbetsgivare låter en kandidats nuvarande lön påverka lönen för tjänsten ni rekryterar till, kan det påverka hur jämställda lönerna är i stort på företaget. Det ska redan vara bestämt vad en viss tjänst har för lönespann. Därför kommer det vara förbjudet för er som rekryterar att fråga kandidater om hur mycket de tjänar idag eller på tidigare arbetsplatser.
Arbetsgivare med över 100 anställda kommer var tredje år behöva ta fram och offentliggöra lönestatistik. Arbetsgivare med över 250 anställda behöver göra det årligen, och Sverige som nation kommer behöva redovisa nationella data till EU-kommissionen varje år. Det framgår även av direktiven att straffavgifter kan förekomma för överträdelser av likalöneprincipen.
Det finns många åsikter om de nya direktiven i Sverige, både från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas håll. Man menar att vi i Sverige redan har krav på oss att kartlägga och justera löneskillnader och att EU:s detaljerade lag kan leda till mer byråkrati.
Senast i juni 2026 ska alla medlemsländer i EU ha anpassat och införlivat direktiven i sin nationella lagstiftning – så exakt hur direktiven kommer tolkas i Sverige och innebära för er som rekryterar återstår att se. Men klart är att ingången i löneförhandlingen blir annorlunda när kandidaten redan vet vilket spann lönen ska landa inom.
Som företag kan det vara klokt att redan nu börja se över ert lönekartläggningsarbete och era rekryteringsprocesser – då är ni troligen väl förberedda när de nya reglerna träder i kraft.
Källa: https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/pay-transparency/